Riksbankens räntestyrningssystem är ett system med 3 nyckelräntor: inlåningsränta, utlåningsränta samt reporänta. De två första bildar en räntekorridor som rymmer den tredje. Reporäntan är riksbankens viktigaste signalerings- och styrränta. Med denna anger Riksbanken sina intentioner för dagslåneräntan en vecka framåt.
Källa: Riksbanken
Group of Ten (G10 eller Tiogruppen). Sammanslutning av industriländer, elva stycken, för samarbete kring internationella finansiella frågor och möjlighet att stödja IMF:s låneresurser. Sverige ingår i G10. Samarbetet involverar i olika former finansdepartement, tillsynsmyndigheter och centralbanker. Ett antal G10-kommittéer har sekretariat i BIS och arbetar med att utveckla standarder för finansiell verksamhet som kan stärka den internationella finansiella stabiliteten.
Källa: Riksbanken
ERM2 är ett växelkurssamarbete mellan euroområdet och de EU-länder som inte deltar i valutaunionen. ERM2 baseras på en fast, men justerbar centralkurs gentemot euron och ett band, ±15 procent, inom vilket valutakursen kan variera. Det går även att avtala om en mindre variationsbredd. Centralkursen bestäms av finansministrarna och centralbankscheferna i de berörda länderna. Mera detaljerade regler för hur växelkurssamarbetet ska fungera finns i ett särskilt avtal mellan centralbankerna i EU-länderna.
Källa: Riksbanken
Annuitetslån är en låneform där låntagaren periodiskt erlägger ett fast belopp, annuitet eller annuitetsbelopp, för ränta och amortering tillsammans. Till skillnad från andra låneformer så varierar inte utgiften för avbetalningar och lånekostnader över lånets löptid.
Källa: Wikipedia
Amortering, betyder avbetalning på en skuld. Amortering gäller normalt delar av en skuld, men kan också vara hela skuldbeloppet. Beroende på låneform kan amorteringen ske på olika sätt.
De vanligaste låneformerna är:
Amorteringsfritt lån är ett lån där hela skulden återbetalas vid löptidens slut. Inga avbetalningar sker under tiden.
Rak amortering innebär att amorteringsdelen är konstant vid varje betalningstillfälle. Utgiften minskar därför över tiden, allt eftersom kapitalskulden, och därmed räntan, minskar.
Annuitet. För ett annuitetslån erläggs ett konstant belopp för ränta och amortering tillsammans vid varje betalningstillfälle. Eftersom räntedelen av detta belopp minskar över tiden, i takt med att skulden avbetalas, ökar amorteringsdelen.
På grund av att den kvarvarande skulden inte minskar linjärt vid ett annuitetslån, då amorteringen ökar över tiden, blir de totala räntekostnaderna för hela lånets löptid något högre än vid rak amortering. Denna skillnad är dock liten vid korta löptider.
Fördelen med ett annuitetslån är att utgiften vid de första betalningstillfällena blir mindre än vid rak amortering. Denna skillnad blir tydligare för lån med längre löptider.
Källa: Wikipedia
På Applicator.se kan du jämföra olika mikrolån, weblån, snabblån och smslån. Hitta snabbt och enkelt det bästa mikrolånet på marknaden via deras prisjämförelse. Mikrolåna snabbt och enkelt via de stora kreditbolagen.
Vad är enkel ränta? Enligt Riksbanken är ränta under en viss period, som inte tar hänsyn till någon ”ränta på ränta”-effekt.
Exempelvis, om en investering på 1000 kronor ger 30 kronor efter tre månader, blir den enkla räntan tre procent. Motsatsen är effektiv ränta.
Vad är effektiv ränta? Enligt Riksbanken är det den årliga procentuella avkastningen på ett värdepapper med fast nominell ränta, då man tar hänsyn till inköpspriset och den kapitalvinst eller kapitalförlust som kan uppstå om man löser in värdepapperet i förtid. Motsatsen är enkel ränta.
Riksbanken är centralbanken i Sverige och en myndighet under riksdagen. Riksbanken ansvarar för Sveriges penningpolitik med målet att upprätthålla ett fast värde . Riksbanken har också i uppdrag att främja ett stabilt, säkert och effektivt betalningsväsende.
Riksbankens tolkning av målet om ett fast penningvärde är att inflationen ska vara låg och stabil. Konsumentprisindex, KPI, ska hållas på 2 procent. Riksbankens främsta verktyg för att påverka inflationen är reporäntan.
Betalningssystemet och kreditförsörjningen spelar en central roll för att ekonomin ska fungera effektivt. Riksbanken gör fortlöpande bedömningar av risker i de svenska storbankerna och i den centrala finansiella infrastrukturen.
Källa: Riksbanken
En kredit är en överlåtelse av förfoganderätten av en summa pengar eller varor under en begränsad tid. Lån, avbetalning och/eller uppskov med betalning är exempel på olika typer av krediter. Kredittagaren återbetalar vid pengarkrediter kreditens nominella belopp, och vid varukrediter varornas värde i pengar eller motsvarande mängd varor. Eftersom kredittagaren inte måste återbetala skulden med samma sedlar och mynt eller samma varor kan han i princip använda dem efter eget gottfinnande. Oftast måste kredittagaren utöver det nominella beloppet eller varornas värde betala ränta.
Källa: Wikipedia och Riksbanken
